Elpriserna den 10 februari 2026 är bland de högsta vi har sett på länge. Det beror inte på ett enskilt beslut eller en isolerad händelse, utan på att flera ogynnsamma faktorer sammanfaller samtidigt.
Det kalla vädret har legat kvar under en längre period, vilket driver upp elanvändningen kraftigt när hushåll och fastigheter behöver mer värme. Samtidigt har väderläget varit ovanligt vindstilla, vilket innebär att vindkraften – som normalt står för en betydande del av produktionen – levererar betydligt mindre än vanligt. Den torra vintern har dessutom påverkat vattenmagasinen, vilket begränsar vattenkraftens möjlighet att snabbt öka produktionen när efterfrågan stiger.
Kärnkraften producerar nära sin maximala kapacitet, men när både vind och vatten samtidigt är svaga blir marginalerna små. Sverige är också en del av den gemensamma europeiska elmarknaden. När efterfrågan är hög i våra grannländer, och priserna där stiger, påverkar det även de svenska elpriserna. Nya och förbättrade överföringsförbindelser gör dessutom att el flödar dit den betalas bäst, vilket kan driva upp priset även i områden som normalt har lägre nivåer. Samtidigt kvarstår begränsningar i överföringskapaciteten inom Sverige, vilket gör att billig el i norr inte alltid kan nå södra delarna av landet fullt ut.
När hög efterfrågan, låg produktion och nätbegränsningar inträffar samtidigt får vi de pristoppar vi ser nu.
För husägare innebär det här en tydlig verklighet: uppvärmningen står för den allra största delen av energiförbrukningen. Det är också där den största möjligheten finns att påverka kostnaden. Genom smart och behovsanpassad värmestyrning kan man spara energi, jämna ut effekttoppar, anpassa uppvärmningen efter både husets tröghet och elprisets variationer, och därmed minska påverkan när priserna rusar. När marknaden svänger snabbt blir smart och flexibel uppvärmning en konkret ekonomisk fördel – inte bara en teknisk detalj.
